Konjunkturen sviker – anledning att se över P2P-portföljen?

Frågan är – finns det anledning att se över P2P-portföljen nu när konjunkturen kanske (troligtvis) sviker?

Att det finns en överhängande risk för lågkonjunktur framöver har ingen kunnat missa. Börsen svajar och sparekonomernas uppmaningar till småspararna har börjat gå varma i media. Jag har som bekant ett visst intresse för P2P-lån, eller snarare investeringar i denna typ av lån. Frågan är – finns det anledning att se över P2P-portföljen nu när konjunkturen kanske (troligtvis) sviker?

Risken i P2P-lånen ökar i ett försämrat konjunkturläge

När börsen börjar hacka, gå sidledes och kanske slutligen trilla in i en fallande trend är det naturligt att söka efter alternativa placeringar. Räntepapper är den klassiska tillflyktsorten, men de ger en mycket låg avkastning i dagens lågränteklimat.

Företagsobligationer har ökat i popularitet tack vare en bättre avkastning, men det är tydligt att detta inte är en lågriskplacering.

Kan kanske investeringar i P2P-lån vara ett alternativ? I Sverige finns det tre aktörer inom P2P: Brocc, Lendify och Savelend. Samtliga bygger på principen att du som investerare kan få en hygglig avkastning på ditt kapital genom att låna ut dem till privatpersoner (och i Savelends fall även företag) mot en ersättning.

Det kan vara lockande att investera i P2P-lån istället för aktier för att undvika förluster på börsen i samband med att konjunkturen blir sämre. Tyvärr finns det en korrelation även mellan konjunkturläget och risken i P2P-lånen.

Frågan är – finns det anledning att se över P2P-portföljen nu när konjunkturen kanske (troligtvis) sviker?
Frågan är – finns det anledning att se över P2P-portföljen nu när konjunkturen kanske (troligtvis) sviker?

Om vi går in i en lågkonjunktur är det troligt att allt fler får problem med att betala tillbaka sina lån. Detta gäller givetvis även P2P-lånen. Som investerare kan vi behöva ställa in oss på att kreditförlusterna i P2P-portföljen kan komma att öka.

Brist på historik

De aktörer inom P2P som vi nu har i Sverige är inte tillräckligt gamla för att vi ska kunna bedöma hur det gått tidigare. Savelend och Lendify grundades 2014. Brocc lanserades 2016. Den senaste lågkonjunkturen började i samband med finanskrisen 2008-2009. När de svenska P2P-aktörerna gjorde sitt intåg på marknaden var vi redan på väg ut ur denna lågkonjunktur.

Lendify påpekar att kreditförlusterna hos svenska nischbanker under finanskrisen låg på upp till 2 procent. I ”normala” fall ligger de annars på runt 1 till 1,5 procent enligt samma källa. Om nästa lågkonjunktur inte slår hårdare mot svenska låntagare denna gång och om kreditförlusterna bland P2P-lånen kommer att ligga i nivå med nischbankernas kreditförluster kanske det inte blir så farligt, men vi vet inte.

“Det är annorlunda nu”?

Varje lågkonjunktur drabbar på olika sätt. Finanskrisen slog egentligen inte så hårt mot oss i Sverige jämfört med i USA eller Island. Svenska banker hade varit relativt restriktiva i utlåningen. Vår egen finanskris 1990 till 1994 låg någorlunda i färskt minne.

Idag är hushållens skulder 186,7 procent av disponibel inkomst (2018, källa: SCB). Motsvarande siffra för 2008 var 152,8 procent. Skuldsättningsgraden har alltså ökat. Skulderna som andel av de finansiella tillgångarna ligger dock på ungefär samma nivå.

Något som talar för att vi inte står inför en akut lånekris är att ränteutgifterna efter skatt bland hushållen endast ligger på knappt 2,5 procent av den disponibla inkomsten. Under 2008 låg ränteutgifterna på 4,6 till 5,1 procent. De historiskt låga räntorna ger mer andrum trots en hög skuldsättning.

Nu handlar dessa siffror om samtliga lån, inklusive bolån. Situationen för privatlån, inklusive P2P-lån, kan givetvis vara annorlunda. Om hushållskassan börjar sina och det blir problem med att betala tillbaks lånen kan du räkna med att folk ändå prioriterar bolånet framför det där lilla P2P-lånet som man tog för att finansiera semestern. Här riskerar du som investerare att sitta med svartepetter medan banken troligtvis klarar sig bättre med sin bolåneportfölj. Man ska dock ha i åtanke att vi har en väldigt, med internationella mått sett, effektiv inkassoverksamhet med Kronofogden. Privatpersoner kan förvisso få skuldsanering, men de kan i princip inte konkursa.

Det blir troligtvis inte nattsvart

Det kan vara läge att förbereda sig mentalt för att andelen dåliga lån kommer att öka i P2P-portföljen under nästa lågkonjunktur. Ändå finns det flera saker som talar för att man inte ska oroa sig onödigt mycket.

Först och främst handlar investeringar i P2P-lån om att bygga upp en bred portfölj. Samma princip gäller här som för vilka andra investeringar som helst. Om 1 eller 2 eller 5 procent av en portfölj med 40 lån blir värdelösa innebär det inte en finansiell katastrof, även om det givetvis inte vore önskvärt.

Jag kommer vikta över från företagslån till privatlån i P2P-portföljen.
Jag kommer vikta över från företagslån till privatlån i P2P-portföljen.

För det andra finns det redan en inbyggd kompensation för den risk som du tar. De räntor som låntagarna får betala varierar från någon procent upp till 38,4 procent i skrivande stund beroende på P2P-plattform och låntagarens kreditvärdighet. Med en hög ränta i portföljen kan ganska många lån förfalla utan att de ekonomiska konsekvenserna för dig som investerare blir förödande. Den höga räntan som kommer in från övriga lån kompenserar till stor del de bortfallna lånen.

Det tredje argumentet är att det egentligen inte finns något specifikt med P2P-lån som gör att de borde medföra en högre risk än de vanliga blancolånen som banken har. Alla låntagare genomgår en kreditprövning. Samtliga P2P-plattformar har sina villkor på vem som kan få lån. Risken bedöms alltid och räntan sätts därefter.

Hos Lendify har snittlåntagaren en årsinkomst på 330 000 kronor och 60 procent äger sitt boende. Medelåldern är 40 år. Hos Brocc är årsinkomsten något högre – 360 000 kronor, liksom snittåldern som är 43 år. Dock är det färre som äger sin bostad, bara 35 procent. Loanstep har högkostnadskrediter, vilket innebär en högre risk för dig som investerare men samtidigt är räntan betydligt högre. Dessutom kan du investera i företagslån, fakturaköp och inkassoportföljer, vilket innebär en större riskspridning.

Slutsats: long P2P, men sprid riskerna

En lågkonjunktur kommer att innebära en större risk för P2P-portföljen precis som det innebär en större risk för bankernas låneportföljer. Vem som bär störst risk låter jag vara osagt, men med en diversifierad P2P-portfölj är risken måttlig. Samtliga P2P-plattformar har sina villkor på vem som får låna och risken kompenseras till viss mån med räntan.

Jag kommer själv att behålla min P2P-portfölj, men mottot gäller alltjämt: sprid riskerna! Jag skulle aldrig placera hela mitt kapital i en P2P-portfölj. Som jag skrev ovan så är Kronofogden relativt effektiv när det gäller att kräva in skulder från privatpersoner. Företag däremot är det värre, de kan gå i konkurs, och det är ett stort problem om vi på allvar går in i en lågkonjunktur. Med andra ord kommer jag vikta över från företagslån till privatlån i P2P-portföljen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *