Det är inte bara svenska storbanker som har det tufft. Enligt nya uppgifter från Standard and Poor’s har fyra av Islands största banker allt dystrare framtidsutsikter. En svikande ekonomi och konkurrens från pensionsbolagen är bidragande orsaker för problemen för isländska banker.
Bättre motståndskraft mot fintech
Här i Sverige är det, som jag skrev i går, fintech som är en av bankernas största utmaningar. Små uppstickare tar effektivt marknadsandelar från storbankerna. De isländska bankerna ligger däremot ganska bra till i sina anpassningar till de nya marknadsförutsättningarna. De har relativt avancerade plattformar och har kommit långt i digitaliseringen. Enligt Standard & Poor’s har de isländska bankerna bättre förutsättningar än många europeiska banker att stå emot ett paradigmskifte inom banksektorn.
Ekonomin och pensionsbolagen de främsta hoten
Istället är det en svikande ekonomi och pensionsbolagen som är de främsta bidragande orsakerna till de isländska bankernas försämrade framtidsutsikter. Under 2019 förväntas den isländska ekonomin krympa. Trots att kreditvärderingsinstitutet förväntar sig att ekonomin återhämtar sig igen 2020 ändras bankernas framtidsutsikter enligt följande:
| Tidigare betyg | Nytt betyg | |
| Arion Banki | BBB+/Stable/A-2 | BBB+/Negative/A-2 |
| Housing Financing Fund Ibudalanasjodur | BB+/Stable/B | BB+/Negative/B |
| Islandsbanki hf | BBB+/Stable/A-2 | BBB+/Negative/A-2 |
| Landsbankinn hf. | BBB+/Stable/A-2 | BBB+/Negative/A-2 |
Källa: Standard & Poor’s. På Nordisk Lånebank kan du finna en komplett lista över isländska banker.
Själva kärnan i kreditbetyget förändras alltså inte, men den del av betyget som avser framtidsutsikterna ändras från stabilt till negativt.
Dessutom är de isländska pensionsbolagen på frammarsch och tar marknadsandelar från bankerna. Under förra året gjorde de isländska pensionsbolagen en nettovinst på runt 1 procent. Det låter kanske inte mycket, men siffran ska ställas mot de många europeiska pensionsbolag som uppvisade förluster.
Dessa fonder bedriver verksamhet inom privata bolån. Genom att erbjuda villkor som ofta är bättre än hos bankerna sätter pensionsfonderna press på marknaden. Pensionsbolagen ger ut ungefär hälften av alla nya bostadslån. Totalt står de för 26 procent av alla bolån, jämfört med 13 procent för bara tre år sedan.
Bankerna upplever konkurrensen som orättvis. Pensionsbolagen styrs nämligen av färre finansiella regleringar än bankväsendet.
Risk för sämre kreditbetyg för isländska banker
Även om själva kreditbetyget förblir intakt måste vi se en försämring i framtidsutsikterna som en varningssignal. En sådan försämring föregår ofta en nedgradering. Skulle konjunkturen svika rejält och inte återhämta sig ganska snart (risken finns) ökar möjligheten att de isländska bankernas kreditbetyg försämras.
Vem minns inte turbulensen kring de isländska bankerna under finanskrisen? Då fick Island känna på Storbritanniens och Nederländernas vrede efter att Landsbankis sparprogram Icesave kollapsat och småsparare hamnat i kläm. Sedan dess har förtroendet förbättrats. De senaste två åren har isländska banker återfått full tillgång till utländska kapitalmarknader. Det återstår att se om förtroendet kan bibehållas ifall/när det makroekonomiska läget försämras igen.
