Åland är ett litet landskap, strax under 30.000 människor enligt Wikipedia. I en sådan liten gemenskap måste man ”se om sitt hus och ta hand om varandra”. Det är verkligen lätt, och kul, att studera hur en cirkulär/kretsloppsekonomi har uppstått.
Dryckestillverkning
Fondanalys.se:s favoritexempel: Åländska och finska bönder och fruktodlare levererar frukter och bär till bryggeriet Stallhagen för deras fruktöl och till Amalias Limonad för deras lemonader och alkoholhaltiga drycker. När Amalias pressat ut saften ur vinbären så hade man i en vanlig slit- och slängekonomi i sämsta fall kört resterna till soptippen, och i bästa fall komposterat det.
Men i den åländska kretsloppsekonomin så torkar Amalias bären och detta blir sedan en av beståndsdelarna i Sarlings teblandning, tillsammans med svart te, en gnutta citronmeliss och vinbärsblad från egna gården. Resultatet blir ett friskt och smakrikt sommarte, helt utan aromatisering, smakförstärkare eller andra tillsatser. Endast rena äkta ingredienser.
Amalias Limonader inklusive Antons Långdrinks kan man sedan hitta att köpa i bland annat Stallhagens Pub, och Sarlings teblandningar finns att köpa i bland annat Stallhagens gårdsbutik. Restaurangen på Pub Stallhagen använder sig enbart av lokala råvaror. Detta möjliggörs genom att hela 84 åländska producenter levererar råvaror till Pub Stallhagen.
Kretsloppsekonomi
Men cirkeln är ännu inte sluten. När Stallhagen tillverkar sitt öl, så blir det restprodukter även där. Först krossar man malten, sedan mäskar man och tar ut stärkelsen. Restprodukten heter drav som är det fasta som blir kvar. Drav har hög proteinhalt och blir därmed ett utmärkt djurfoder både till nötkreatur och till svinuppfödning. Så dravet förädlas genom en ko till exempelvis ett glas mjölk, om inte i praktiken så i alla fall i teorin hos samma bönder som levererade frukten och bären från första början. Det som började som ett blåbär kan sluta som en entrecote.
Så mycket lokalproducerade råvaror som möjligt
Johanna Dahlgren, vd för företaget som driver Stallhagens pubrestaurang, berättar i en intervju med Arbeidsliv i Norden om Stallhagens filosofi att använda så mycket lokalproducerade råvaror som det bara är möjligt:
Det växer inga citroner på Åland. Vill någon ha läsk serverar vi åländska varianter som äppelmust men utan is eftersom istillverkning kräver både vatten och energi.
Jag ”uppfostrar” våra gäster alla dagar och förklarar bakgrunden till våra val. Jag har alltid trott på det jag gör och med åren har jag fått ännu större självförtroende och vågar stå fast vid vår linje. En del kunder kanske väljer bort oss, men allt fler blir mer medvetna och uppskattar det vi gör. Mina anställda delar mina värderingar – de som inte gör det väljer att jobba någon annanstans – och vi sporrar varandra.
Läs hela intervjun med Johanna på http://www.arbeidslivinorden.org
