Att investera i småbolag är roligt och kan dessutom bli lönsamt. Är du med tidigt kan du ha möjlighet att uppleva en resa uppåt utan motstycke. Det kräver dock en helt annan mindset jämfört med att köpa aktier i väletablerade bolag på börsen. Här är fyra exempel.
Varför köpa småbolag?
Varför köpa aktier i småbolag istället för stora? Det kan finnas många bra skäl som exempelvis:
- Mycket större potential till tillväxt än i stora företag
- Finns ännu inte på analytikernas radarskärmar
- Roligare än att köpa storbolagsaktier
Den uppenbara nackdelen är givetvis att risken är många gånger högre. Att förlora hela sin investering är ett tänkbart scenario, något som är mindre vanligt med de större bolagen. Sprid på riskerna!
Oavsett om du tänkt investera i några av börsens minstingar, onoterade aktier eller en rykande färsk startup finns det flera saker att tänka på. I denna artikel tänkte jag skissa upp fyra aspekter där små bolag skiljer sig markant från de lite större. Det finns många fler, men dessa är enligt mig några av de viktigaste.
1. Vinst fungerar sällan vid värdering av små företag
Som investerare vill du givetvis att den verksamhet som du satsar på ska kunna tjäna pengar och bli lönsam. Följaktligen är det vinsterna som är i fokus när börsens bolag rapporterar, även om annat som exempelvis orderingång och omsättning givetvis också är intressant.
Det är inte av en slump att några av de populäraste finansiella värdemultiplarna som används vid en företagsvärdering bygger på vinst – P/E-talet, EV/EBIT, EV/EBITDA och PEG-talet. Inte minst – i den mån det finns utdelningar är det som en del av just vinsten, i varje fall i det långa loppet.
Denna fixering vid vinst blir nästan helt irrelevant när vi beger oss till de mycket små bolagen, mikrobolag och startups. Givetvis måste det bli svarta siffror även där någon gång för att aktierna ska vara långsiktigt intressanta. Men det kan vara en lång väg dit.
Därför behövs ett helt annat tänk för att bedöma och värdera småbolag. Det finns mått som P/S-talet som bygger på att värdera priset i förhållande till omsättningen eller kassaflödet via P/FCF. Det kan kanske vara till hjälp för de mindre börsnoterade bolagen men blir helt värdelöst för värdering av de flesta startups. Där finns det ju inget marknadspris och därmed inget ”P” i värdemultipeln. Dessutom ger dessa multiplar inget absolut värde och fungerar bara som relativvärdering.
I ärlighetens namn är dessa värderingsmått sällan till någon större hjälp för att hitta bra mindre börsbolag heller om du frågar mig.
Att som investerare ha ett renodlat vinsttänk blir därför missvisande vid investeringar i småbolag. Känns det osäkert? Ja då kanske småbolagsinvesteringar inte är något för dig. Överväg en indexfond.
Vill du hoppa ombord på en verksamhet som befinner sig tidigare i utvecklingen får du leta efter andra parametrar än vinsten.
Här är några förslag:
- Omsättningstillväxt – själva grunden för att det ska bli tal om en vinst i framtiden. Ökar den stadigt från år till år kan det bli riktigt trevligt.
- Bruttomarginal – ju större desto bättre. En rejäl bruttomarginal tyder inte bara på låg konkurrens. Det ger också ett fint utgångsläge för att skapa en god vinstmarginal när verksamheten skalar upp.
- Ledningen – kan betyda allt för möjligheterna att lyckas. En ledning med rätt kompetens och drivkraft kan få nästan vilket bolag som helst att flyga. Vi kommer till detta snart.
Missförstå mig inte: sådant är intressant även i större verksamheter, men i småbolag utan vinst blir det en nödvändighet.
Det går även att göra en diskonterad kassaflödesanalys fast du får vara medveten om att en sådan oundvikligen kommer att bygga på ganska mycket spekulation.
2. Småbolag är känsligare för personalförändringar
Små företag är mycket mer känsliga för personalförändringar än vad stora bolag är. Värdet kan förändras över en natt om några få medarbetare slutar. Vikten av att kunna ta vara på och utveckla företagets humankapital är därför otroligt viktigt i den lilla firman.
Det finns få om ens några företag där medarbetarnas välmående, engagemang, kunskap och motivation inte spelar någon roll för verksamheten. Det skulle vara ett helt robotbemannat företag i så fall och några sådana finns mig veterligen inte. Inte än i alla fall.
Trenden är den – oavsett bolagsstorlek – att medarbetarna blir mer och mer värdefulla för företaget. Ju mer kunskaps- och kompetensintensiv verksamheten är desto viktigare blir det att bevara och utveckla humankapitalet.
Vad varulagret, maskinerna eller byggnaden är värda är inte särskilt svårt att räkna ut. Dessa tillhör de materiella resurserna och deras värde är lätt att ta fram med en substansvärdering.
Värdet av immateriella resurser som patent, arbetsrutiner och kunskapsdatabaser är det inte lika lätt att värdera. Hit hör alltså också humankapitalet – personalens kunskap, talang, färdigheter och egenskaper. Detta är det mycket svårt att sätta ett värde på, men det går att göra en kvalitativ uppskattning. Det går även att titta på vilka initiativ som finns för att förvalta humankapitalet, exempelvis genom att regelbundet låta göra en medarbetarenkät, fortbildning, coaching och så vidare. Lägg gärna lite extra krut på att undersöka sådana faktorer inför en småbolagsinvestering.
I det lilla bolaget är det inte omöjligt att hela eller nästan hela personalstyrkan sticker om det blir stora förändringar i ledningen. VD kanske till och med tar med sig flera personer vidare till nästa startup. En uppenbar risk. Eller så slutar en av företagets tre medarbetare plötsligt av personliga skäl. Det blir en märkbar kompetensförlust om en tredjedel av personalstyrkan försvinner.
Ett sådant scenario är knappast troligt i ett större bolag. Möjligen kan några viktiga nyckelpersoner försvinna men de breda lagren av humankapital rör sig mycket långsammare. Där finns dessutom hela HR-avdelningar som jobbar med att behålla och utveckla humankapitalet. Någon sådan lyx finns inte i det lilla företaget.
Ska du investera i ett litet bolag är det med andra ord viktigt att även fundera över personalsituationen. Finns det risk att flera ur personalstyrkan slutar inom en snar framtid? Eller är det snarare troligt att företaget kommer att kunna attrahera fler talangfulla medarbetare ganska snart? Finns de kunskaper som krävs hyggligt lättillgängligt på arbetsmarknaden eller behövs spetskompetens som är svår att få tag på? Och så vidare.
2.1 ”Pilotskolan” vs optioner
En underpunkt till ovanstående är en diskussion kring ägande av optioner och aktier i bolaget. Här skiljer nog sig mina tankar från koncensus, framför allt i småbolag men:
Pilotskolan är ett uttryck som betyder att ledande befattningshavare, bland annat styrelseledamöter och vd, ska äga aktier till ett betydande belopp i bolaget. (Minst) en årslön är ett lagom belopp. Detta är något jag fullständigt håller med om – pilotskolan borgar för en långsiktighet och att ledningen har ”skin in the game”. Det ska helt enkelt kosta för ledningen att hitta på dumheter.
Optioner däremot: Optioner är ett jättebra instrument om det används på rätt sätt. Optioner skall, enligt min åsikt, ges till de anställda på icke-företagsledningsnivå. Ge optioner till nycklanställda som tekniske chefen, försäljarna, proggrammerarna etc (beroende på vilket företag det är). Optioner kan vara ett jättebra sätt att behålla nyckelkompetens på lägre nivåer i företaget.
Ofta ser man dock att de anställda får köpa optioner för X kronor, medan styrelsen och VD får teckna för 10X. Detta är enligt mig inte så bra, speciellt om styrelsen inte äger ett betydande antal aktier redan. Vad som kan ske när styrelsen äger optioner (och inga aktier) är att styrelsen fokuserar på aktiepriset (i det korta loppet) och inte på hur företaget mår (i det långa).
3. Ledningen väger mer när företaget är litet
Medarbetarna är viktiga men företagsledningen är verkligen livsviktig för att det unga företaget ska kunna växa till sig.
Ledningen är givetvis viktig i alla bolag. Dess förmåga att måla upp visioner och motivera medarbetarna är ofta a och o för att varje verksamhet ska röra sig framåt. Framgångsrika företag har en viss typ av ledare helt enkelt.
Ändå är det stor skillnad på ledningens roll beroende på företagets storlek. I många stora bolag är förvisso ledarna en viktig del av drivkraften, men de är ofta utbytbara. En VD ersätts av en annan – bolaget består. Visst kan ett VD-byte påverka bolagsvärderingen men några extraordinära kast blir det sällan. Kunskap och vision från styrelsen, stöd från ägarna, etablerade strukturer och en rutinerad personal väger upp en stor del av förlusten.
I det lilla företaget är det annorlunda. Många sådana bolag står och faller med VD. Ofta är VD och styrelseordförande samma person. Hon eller han är kanske också majoritetsägare eller enda ägare. Blod, svett och tårar har använts för att bygga firman. Den personliga motivationen kommer att behövas för att driva företaget vidare till nästa nivå. Gör denna person en exit är det inte samma bolag längre.
Ledningens stora betydelse i små företag kan givetvis vara både till fördel och nackdel för dig som investerare.
Till fördelarna hör att du har en möjlighet att tidigt skapa en personlig förbindelse med företagets nyckelpersoner. Du som investerare tas med som en i teamet – ni gör resan tillsammans. Du kan påverka genom ditt styrelseengagemang och din rösträtt men även genom ditt personliga inflytande. Vidare får du lätt en känsla för vart företaget är på väg och kan hjälpa till att styra det rätt om så behövs.
En av de främsta nackdelarna är emellertid att värdet på företaget i mångt och mycket kommer att bero på en eller några få nyckelpersoner. Kommer VD att fortsätta driva företaget framåt i 2, 5, 10 år? Eller är en snabb exit i sikte? Vad händer då med värdet och utvecklingen framåt? Är detta ett investeringscase även utan nuvarande VD vid rodret? Är bolaget tillräckligt moget att det kan fungera fint även om en ny företagsledning rekryteras på den öppna marknaden?
Svaret på frågorna är inte alltid uppenbart men utan att ställa dem blir det en mycket riskabel investering.
4. Likviditetsbrist besvärligare i små bolag
De flesta företag går inte i konkurs på grund av en dålig affärsidé, brist på potential eller marknad. De går omkull för att de inte kan betala sina räkningar.
Denna dystra insikt är det tyvärr allt för många små företag som får uppleva. Faktiskt många fler småföretag än stora etablerade bolag. För de större verksamheterna finns det ofta fler alternativ att tillgå om kassaflödet blir klent. Med tiden har de byggt upp en kreditvärdighet och kredithistorik som gör det möjligt att ta in kapital via banklån, obligationer och nyemission av aktier – kanske till och med på börsen. Det finns nästan alltid en lösning på tillfälliga dippar i likviditeten bara grundidén är tillräckligt stark.
Bland små bolag är det inte lika lätt. Banken kanske inte vill låna ut pengar och gör den det kan räntan bli så hög att det inte lönar sig. Det kan finnas riskkapital att tillgå, men det är sällan investerarna kommer och knackar på. Istället handlar det om att jaga kapital, övertyga och imponera. Sälja fakturor är en möjlighet men om företaget är verksamt inom B2C finns det sällan några fakturor att sälja. IPO på börsen är något som kanske kommer längre fram men det är knappast en lösning på nära förestående likvida problem. Likviditetsbrist kan därför bli ett reellt hot ganska snabbt i den lilla verksamheten.
Av den anledningen kan det vara extra intressant att hålla ett öga på kassaflöde, likviditet och vilka skulder verksamheten har. Ett överbelånat fåmansföretag med knapert kassaflöde blir ingen bra ekvation.
Gör din analys
Att fundera över dessa viktiga skillnader mellan små och stora företag i samband med en investering kan hjälpa hjärnan att omorientera sig mot den verklighet som de små företagen verkar i. Sedan måste du givetvis göra en mer detaljerad utvärdering och analys av ditt case också. Läs gärna min checklista för att investera i startups för fler saker som jag letar efter.
Och som alltid – oavsett om du köper små eller stora bolag ligger en del av hemligheten bakom långsiktig framgång att diversifiera innehaven. Att bygga en bred portfölj
