Rich Dad Poor Dad och min vän snickaren

SNickaren som blev en rich dad
Robert Kiyosaki skrev för många år sedan en bok som heter Rich Dad Poor Dad. Det är en bok som på ett enkelt sätt förklarar relationerna mellan inkomster och utgifter, och mellan tillgångar och liabilitys. Vi har ingen riktigt bra översättning för detta engelska uttryck liability, men ”bördor eller belastningar” kommer ganska nära. En ögonöppnare från boken är att ditt hus inte är en tillgång, utan en liability.

Min vän snickaren

När jag läste den där boken så kom jag på att tänka på min vän snickaren. Han gifte sig tidigt och fick barn tidigt. Jobbade och slet på bygget. Bodde i hyreslägenhet i förorten, och köpte en sommarstuga strax utanför Stockholm. Typexemplet på ”Poor Dad” eller ”Middle Class” – tjänade hyggligt med pengar på sitt jobb men på något sätt blev det inte en krona över när månadens räkningar var betalda.

Sedan skedde livet – skillsmässa, han flyttade ut i sommarstugan, frugan behöll lägenheten, och ungen bodde växelvis hos dom båda.

Såhär 25 år senare är min vän en Rich Dad! Han har inte vunnit på lotto, han har inte köpt någon aktie som tokrusat, och han har inte startat företag som han sedan sålt (de tre vanligaste anledningarna till rikedom). Han jobbar faktiskt kvar på samma företag som för 25 år sedan – men bara halvtid!

Blev Rich Dad av att flytta

Flytten till sommarstugan gjorde honom rik! Han upptäckte nämligen hur mycket han kunde hyra ut sommarstugan för under sommarmånaderna. Första året byggde han en friggebod åt sig självt som han bodde i, medan han hyrde ut stugan tre månader. Efter ett par år så köpte han granntomten, och byggde en vinterbonad sommarstuga där. Han beräknade att 75% av dessa tidiga hus byggdes av spillmaterial och rivningsmaterial han fick gratis från sitt vanliga jobb. Och kunnig som han var så behövde han anlita väldigt lite annan arbetskraft.

I dagsläget så har han bolagiserat verksamheten. Hans bolag äger knappt 20 olika vinterbonade stugor i norra delen av Storstockholm. Han hyr ut dessa ”riktigt biligt” till högskolestudenter under läsåret, och ”riktigt dyrt” veckovis under två månader på sommaren (mitten av juni till mitten av augusti). Han har verkligen förverkligat sin dröm.

Bolaget är lågt skuldsatt, och det hela är ett självspelande piano nuförtiden: Nästan varje år adderar han ett ”nedgånget objekt med perfekt läge” till samlingen. Han köper det efter sommarsäsongen, när stugorna normalt är som billigast. Det ger honom höst, vinter och vår att restaurera upp det till toppskick, vilket han som sagt gör själv. Om tomten passar för det så kan han addera ett attefallshus och hyra ut. Sedan följer första sommaruthyrningen, och därefter börjar han om på en ny kula. När han når 20 stugor är hans plan att gå i tidig pension och leva på avkastningen från husverksamheten.