Marcus Lindblad är Sverigechef för Financer.com, som är en jämförelsesajt inom finans och lån. Marcus driver också SparaCash som hjälper nybörjare att börja med aktier. Vi intervjuar honom om svenskarnas lånevanor, alternativa investeringar, Riksbankens ointresse att höja räntorna, och den svenska konjunkturen.
Marcus, vi är ju i en situation där många länder har en negativ ränta, och då minskar respektive Riksbanks handlingsutrymme inför en eventuell kommande konjunkturnedgång. USA höjde räntan för ganska exakt en månad sedan. Många bedömare trodde att Svenska Riksbanken skulle höja räntan i onsdags, men så blev ej fallet. Varför tror du att Riksbanken så envist håller räntan nere?
Jag tror man avvaktar, dels som Stefan Ingves säger att inflationen är vid sitt mål, men också för att vi har många konflikter i världen som bubblar. Vi är för närvarande i en högkonjuktur i Sverige och svenskar har en hög skuldsättning. Skulle man därför göra hastiga beslut och höja räntan så kommer konsumtionen dämpas och inflationen mattas av. Därför vill man höja räntan försiktigt och väldigt långsamt.
Räntenivåer
Hur hög ränta tål egentligen svenska folket? Sverige är ju ett rikt land men med en ”fattig befolkning”, i form av att vi svenskar har en väldigt hög nettobelåning per capita internationellt sett?
I många undersökningar som gjorts utav banker och företag så ser vi en tendens att varannan svensk max skulle klara av en ökad boendekostnad på max 2 000kr per månad.
Det krävs inte mycket höjning som vi förmodligen kommer få se i december eller februari. Då är det sunt ifall de tungt belånade svenskarna har räknat på en budget med god marginal för att klara av en räntehöjning.
Många experter och också politiker verkar överens om att ränteavdragen behöver trappas ner, på sikt till noll. Detta är dock inte direkt en valvinnare. Vi har också ett knepigt parlamentariskt läge nu när Sverige inte kan skaka fram en stabil regering. Tror du att man tar tillfället i akt att sätta en blocköverskridande överenskommelse kring ränteavdragen när/om man till slut kommer överens om hur Sverige ska regeras?
Ränteavdragen kommer ha en väldigt stor påverkan på svensk ekonomi. Jag tror absolut det kommer bli ett blocköverskridande beslut gällande att sänka eller avskaffa ränteavdragen. Detta såg vi senast kring den nya lagen om konsumentkrediter där man höjde den nominella räntan för snabblån. Något intressant här är att det enda parti som var emot var Sverigedemokraterna.
Financer i världen
Financer finns i 26 länder, bland annat Sverige och USA, men ni finns inte i Storbritannien som är Europas överlägset största marknad när det gäller ”alternativ finansiering”. Hur kommer det sig, vad för parametrar bestämmer vilka marknader ni går in på?
Det stämmer bra, vi har tittat på Storbritannien och är väldigt intresserade på att gå in på den marknaden. Ett skäl till att vi inte är där just nu är för att det kräver lokal närvaro och en licens ifrån FCA. Det krävs resurser för detta och ordentlig planering. Mer än så kan jag inte berätta 🙂
I huvudsak är er profession att slussa besökare vidare till andra långivare. Ni är som mest kända för att jämföra lån, och det gör ni även globalt på alla marknader. Har du någon insyn i hur lånevolymer och typer skiljer sig mellan olika länder?
Låntyper och lånevolymer är oftast densamma i olika länder. Det som skiljer sig mest mellan länder och regioner är regleringen kring räntor och hur man får ta ut avgifter på lånen. Det som anmärker sig mest är att korttidslånen i Sverige och Europa oftast är reglerade med ett räntetak. I USA exempelvis är lånen reglerade efter de olika stater man är bosatt i, och därför kan företag ta ut extremt höga räntor i USA. Däremot är exempelvis företagslånen marginellt billigare i USA än i Sverige.
Er starkaste och mest populära funktion på Financer är lånejämförelsen, ser du några förändringar här ur konsumentperspektiv? Vad är det personer oftast vill jämföra, och är ute efter?
Vi har sett en ökad efterfrågan där man helst vill undvika att få kreditupplysningar på sig som de större bankerna kan se. Man vill gärna vara anonym när det gäller lån, och att det inte ska påverka ens övriga privatekonomi överlag. Dessa lån använder sig oftast utav en annan kreditprövningsmetod än traditionellt, så kallade lån utan kreditprövning via UC. Man har då heller inte lika höga krav på räntan. Man är villig att betala mer i ränta för att inte dra på sig en upplysning via UC.
Alternativa investeringar
I oroliga tider med börsfall som nu, så brukar folk söka sig till guld. Orsaken är att staterna inte kan trycka mer guldtackor och elda på ekonomin på det sättet, vilket de kan göra med sedlarna. Se bara hur USA har printat nya pengar senaste åren. Bitcoin har i detta sammanhang lite av samma karaktär som guld. Vad tror du om Bitcoin i dessa sammanhang?
Bitcoin och kryptovalutor överlag är helt klart en intressant investering. Dock är det väldigt volatil prissättning, så en så kallad store of value är inget jag skulle stå bakom då du måste vara väldigt mån om säkerheten när du lagrar dessa. Du måste också vara väldigt påläst om valutan du väljer att investera i så det inte är en scam. Jag själv har investerat i Bitcoin och fler valutor, men dessa pengar är jag redo att förlora och har därmed heller inga förväntningar på avkastning i dem.
Något jag själv har tittat på och även investerat i under senare tid är alternativa investeringar i exempelvis konsument och företagskrediter, så kallat p2p-lending. Här kan man diversifiera sig mot börsen och få en transparent insyn i hur investeringarna går, med en väldigt god avkastning. Detta i sig är en klart stabilare investering än kryptovalutor. Man kan sova gott om natten till skillnad mot kryptovalutor.
Vi tackar Marcus Lindblad för dessa insiktsfulla ord.
