Riksbankens framtida e-krona

Riksbanken föreslår att en svensk e-krona ska vara en blandning av en värdebaserad och registerbaserad lösning.

År 2017 inledde Riksbanken en utredning som analyserade behovet av en e-krona. I slutet av 2019 väntas beslut om Riksbanken kommer att ge ut den digitala valutan eller inte. Den andra och sista delrapporten från myndigheten har publicerats med slutsatsen att man ska skapa en e-kronan på prov för att testa de tekniska möjligheterna.

E-krona: Ett modernare betalningssätt

Samhället håller på att bli kontantlöst och användningen av sedlar och mynt minskar. Det sker samtidigt en snabb teknisk utveckling inom elektroniska pengar och betalningssätt. Enligt Riksbanken har antalet kontanta betalningar i handeln minskat från 40 procent år 2010 till 15 procent år 2016. Idag är det storbankernas digitala betaltjänst Swish som har flest användare Sverige. I början på 2019 hade cirka 7 miljoner svenskar Swish och 68 % använder appen varje månad för att göra digitala överföringar. Enligt Riksbanken finns det risker med att moderna betalningstjänster drivs i privat regi och att de är koncentrerade till några få kommersiella aktörer. I Riksbankens första delrapport från 2018 står det:

”Utvecklingen är en del av en större digitaliseringstrend i samhället och en rörelse mot en betalningsförmedling i Sverige som bedrivs helt i privat regi och är koncentrerad till ett fåtal kommersiella aktörer, betaltjänster och infrastrukturer. På sikt kan denna koncentration hämma konkurrensen på marknaden och göra samhället sårbart.”

Riksbanken föreslår att en svensk e-krona ska vara en blandning av en värdebaserad och registerbaserad lösning.
Riksbanken föreslår att en svensk e-krona ska vara en blandning av en värdebaserad och registerbaserad lösning. Vad nu det innebär. Den som lever får se.

En hybridlösning föreslås för Sveriges e-krona

Riksbanken har försett den svenska allmänheten med pengar i 350 år. Om det blir ett införande av en e-krona är det första gången som Riksbanken introducerar tjänster gentemot allmänheten.

Myndigheten föreslår att e-kronan ska vara en blandning av en värdebaserad och registerbaserad lösning. Den registerbaserade lösningen kommer då att bestå av ett konto i en databas. Den värdebaserade lösningen innebär att kontanta digitala medel lagras på en app eller på ett särskilt betalkort. Det ger användaren tillgång till e-kronor även när det saknas uppkoppling. Rapporten har inte nämnt om en blockkedja ska användas. Det har kommit in nästan 40 förslag från 33 olika bolag som vill hjälpa Riksbanken att skapa e-kronan. Många av förslagen föreslår en hybrid som beskrivs ovan och flera betonar vikten av möjligheten med blockkedjan.

Den tekniska leverantören är upphandlad

Riksbanken har nu upphandlat en teknisk leverantör för att utveckla lösningar och genomföra tester. Upphandlingen pågår under sommar och höst 2019. Under 2020 kommer en teknisk plattform för e-kronabetalningar samt några olika former av betalningssätt utvecklas och testas. Därefter beslutar myndigheten om avtalet med den upphandlade leverantören ska förlängas och om mer funktionalitet ska tas fram. Utredningen om behovet och effekterna av en e-krona på svensk ekonomi fortsätter. Riksbanken utreder även om och hur en e-krona skulle kunna påverka svensk lagstiftning och myndighetens uppdrag.

Blir e-kronan en cryptovaluta eller ej?

Det ska verkligen bli spännande att se om Riksbanken tänker använda sig av blockkedjeteknik eller ej.  Är det hela bara en stor databas, så blir det ju snäppet värre än Facebooks nya koncept med Libra (mer om detta i en separat artikel). Libra och e-krona har dock mycket gemensamt: Båda lär bli centraliserade lösningar, och båda är en så kallad ”stable-coin”, alltså knuten till en Fiat-valuta. En sak kan vi i alla fall vara på det klara med – det kommer inte bli några anonyma betalningar. Storebror lär se dig!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *