Titt som tätt dyker det upp förslag från vänsterkanten att vår lokaltrafik ska ”bli gratis”. Med detta menar folk att den borde finansieras av staten, på skattesedeln. Om vi för en stund bortser från feltänket att lokaltrafiken är en fråga för kommun eller landsting, och inte staten , så ska jag här förklara varför detta är en dålig ide.
Inte alls gratis
Vi kan börja med att slå fast att ”gratis kollektivtrafik” inte är gratis. Pengarna måste in ändå, via skattesedeln. Det görs uträkningar som visar att om exempelvis Stockholms Lokaltrafik skulle skattefinansieras, så skulle det innebära en skattehöjning på X kronor (X varierar här utifrån den aktuella skribentens politiska preferenser). Denna siffra ställs sedan i relation mot månadskortet och man konstaterar att ”det blir ju billigare”. Detta sätt att resonera är rent bedrägligt.
För det första – Stockholms Lokaltrafik finansieras redan till cirka 50% via Landstingsskatten. Resterande del kommer från biljettförsäljning, reklamförsäljning och uthyrning av lokaler.
För det andra – En skatt måste uppfattas som rättvis för att den ska ha ett existensberättigande.
Investering
Det är fullt rimligt att vi alla finansierar infrastruktur som skola, vård, vägar, tågräls etc via skattsedeln. Infrastrukturen är nämligen en investering. Nu hör jag direkt någon hävda att ”jag har inga barn, varför ska jag bekosta skolan”. Det är inte dina barns skolgång du betalar för, det är din egen skolgång du nu får betala för i efterskott. Du är aldrig sjuk? Lugn i stormen, skatten till vården får du se som en sorts försäkring. Du kör inte bil, varför ska du bekosta vägar? Well, även om du inte kör bil så fraktas säkert maten du äter på vägar. Dina kunder som ska köpa de produkter som företaget där du är anställd kör på vägen? Infrastruktursatsningar betalar vi alltså via skattsedeln inte för att vi själva direkt använder den, utan för att vi dels har möjligheten att använda den, dels för att vi indirekt använder den.
Brukande
Till skillnad från investeringskostnaderna, som rimligen tas via skattesedeln, så har vi då kostnaderna för att bruka infrastrukturen. Låt oss lite slarvigt kalla dessa för rörliga kostnader. Det är orimligt att lägga över de kostnaderna på andra personer. Pensionärer som utnyttjar tunnelbanan en gång i veckan ska inte subventionera den som åker varje dag. Folk som väljer att cykla till jobbet ska inte beskattas hårdare för detta. Håller du inte med om detta, så betänk följande liknelse: Vägarna (infrastruktur) vi alla betalt för via skattesedeln har även de en rörlig kostnad för brukande – nämligen bensinskatten! De som propagerar för ”gratis kollektivtrafik” borde i så fall även propagera för bensinskattens avskaffande, och att denna intäktskälla för staten i stället fördelas på samtliga skattebetalare, och inte bara bilisterna.
50/50 finansierad lokaltrafik
Stockholms lokaltrafik är som sagt finansierad till 50% via skattsedeln. Det känns väldigt rimligt, även den som inte direkt åker tunnelbanan eller bussarna är som sagt med och finansierar infrastrukturen. Däremot kan vi direkt sänka kostnaden för den ”rörliga delen” av resandet, genom att helt enkelt ta bort momsen på lokaltrafik helt och hållet. Fast det är en helt annan politisk fråga…
Edit: När vi ändå är inne på vad staten ska finansiera eller äga, så kan man fundera lite kring statligt ägda Telias köp av TV4…
